Idag är det Valborgsmässoafton och för första gången i mitt liv är inte mitt hem på Backa i Brastad. Numera kan ni kalla mig Joel på Bråste, mitt nya hem. Låg idag i trädgården på nya stället och bara funderade på allt möjligt.

Att bara lägga sig platt ner på den nyklippta gräsmattan, ta händerna bakom huvudet och bara njuta. På en och samma gång, känner man hur solen bränner i ansiktet, hör fåglarna kvittra, ser de små blommorna komma i backen, skådar hur björkarna börjar slå ut. Att sticka ner näsborrarna i gräset och känna lukten av nyklippt gräs är något underbart. Kan vara den härligaste doften som finns.

Joel är djup och rätt poetisk nu, men det är bara att konstatera att naturen är fantastisk. Ur stereon från gillestugan strömmar lugn och skön musik. När man blundar och drömmer sig bort som bäst, kommer vår hund Abbe och slickar mig i ansiktet och vi börjar kela och busa.

Om man tänker efter i mer än två sekunder, så kommer man på hur sagolikt bra man har det. Jag går fortfarande i skolan, är 19 år, har en underbar familj och har nästan hela livet framför mig. Just nu bara jag ÄR. Jag försöker njuta så mycket som möjligt. Tror man kommer som gammal titta tillbaka till denna tid och minnas den som den absolut bästa under sin levnad.

Har idag varit ledig och hunnit med sådant man inte gör i den vardagliga stressen. Har kunnat läsa hela tidningen i lugn och ro, tvättat bilen och det jag gör nu, att blogga.

Snart ska jag göra det jag älskar mest av allt, spela fotboll och träffa kompisarna i laget.

Man kan vinna mycket pengar på Lotto, men inget är så mycket värt som att må bra och trivas med sin tillvaro.

Till vi ses, ha det bäst!

// Hansson