Glääääässssgu och Skottland!

Detta börjar nästan kännas som ett jobb. Att resa kors och tvärs med flyg över hela världen. Om ungefär sju timmar lyfter vi, LFF A-trupp, 22 goa gubbar, från Säve mot Glääääässssgu och Skottland.

Resber? Packat? Nervös? Nej, nej och nej. Ska det bli skoj? JA!




LFF 2008 i Barcelona. Nu är det nytt land som gäller...



Jag hann knappt komma till Sverige innan det bär av igen. Denna gång är det till Skottland för ”träningsläger”. Ett läger som kommer att innehålla det mesta, utan just träningar.



Detta ska framförallt hinnas med:

Festa

Kolla Celtic – Kilmarnock

Inkilning


Sedan kanske vår Kultur- och rekreationskommitté (Bacon och Källén) har tänkt att baka in några andra händelser, men det vet man aldrig.

 

Nej nu hinner inte jag skriva mer om det är så att jag vill hinna med flyget.





// Joel


Back on the Sweden track

Home sweet home. Så var man i supertrygga Sverige igen efter en holmgång på andra sidan jorden – Thailand. De flesta av mina gästbloggare har skött sig bättre än andra, vissa sämre.

Tillbaka till tidiga uppstigningar, försäsong och kallt klimat.

Hej på dig vardag, min kära gamla vän!

 


Grabbarna grus. Hartvig, Joel och Bickel. 


Bröt du foten? Blev du magsjuk i flera dagar?

 

Ja frågorna har varit många de få dagar jag varit hemma och jag tänkte klargöra. Här på bloggen används inga krusiduller, här pratar vi alltid klarspråk, och här kommer ett förklarande angående mina förödelser i Thailand.

 

Efter 4-5 dagar skadade jag foten. Foten svullnade upp som en tennisboll. Jag fick en painkiller i stjärten. Fick åka till sjukhus som låg på en annan ö i två dagar. Läkarna konstaterade att jag brutit ett ben i foten. Där har du ”The Truth Story” av författaren Joel Hansson. Kommer att finnas i bokhandel lagom till påsk.

 

Nej eländet stoppade inte där. När fyra dagar återstod av vår tre veckor långa resa fick jag feber och min längsta natt i karriären utspelade sig på ett hotellrum i Patong, Thailand. Som tur var gick bedrövelsen över efter en dag, men det var några tuffa timmar.

 

Så.

 

Där har ni ALLT om mina åkommor och A-l-l-t om hur det gick till.

 

Men före, däremellan och efter hände det faktiskt en hel del roligt. Det kommer jag inte att presentera här ikväll, det kommer inom en snar framtid när jag får mer tid till övers.

 


Här har ni en gästblogg-resumé.

 

Fylking:
Snygg. Stabil. Läsarna fick precis vad de ville – rapporter från LFF, Havsbadet och ett par bra låtar. VG+ på uppdatering. Good work my friend!

Betyg: 4/5

 

Hasse:
Inledde med en oförklarlig serie av “Joel-bitar”. Fick ett bra betyg av min vän Hartvig:
– Det som Hasse skriver om är precis det man vill läsa om på en blogg. Om ämnen, inte vad han gjorde igår eller vad han ska hitta på i eftermiddag.

Betyg: 3/5

 

Isabel:
Hon hade blogg-erfarenheten. Hon uppdaterade flitigt. Hon saknade sin bror. Kan bara bli ett bra omdöme.

Betyg: 4/5

 

Källén:
Lagets högerback satsade på kvalité istället för kvantitet. I sista sekunden bjöd han oss på det roligaste och bästa inlägget under min tid som ledig. Det blev en text, men den var underhållande. Mycket.

Betyg: 3+


Lycke:
Tid har han haft i överflöd, ändå lyckades inte Christian Lycke få fram ett enda inlägg under tre veckor. Total skandal och mycket riktigt fick han en sågning av Källén.

Jag citerar: ”Det är förjävla dåligt av #6 att inte ta sitt gästbloggeri på allvar. Men det är väl som på fotbollsplanen - han spelar aldrig, men har ändå bäst betalt…”

Betyg: minus 99/100

 

Jag kom hem i onsdags och sedan dess har jag inte riktigt varit mig själv. Har varit sjukt trött och slö. Vet inte om det är den långa flygresan som fortfarande säger sitt eller vad det är som lurar i min kropp.

 

På lördag har jag helgjour, under förmiddagen kommer det att bli ett besök på Stadsbiblioteket där några ska släktforska. Sedan bär det vidare mot Släggö där det blir dykning med fokus på räddning. När mörkret smyger sig på blir det ännu mer jobb och spännande sådant…

 

Då ska nämligen jag och Isabel till restaurangen Villa Bro där det under en middag utspelar sig ett mord… Ska bli lite kul att titta till.

 

Ikväll har jag gjort en sak som jag nog aldrig gjort tidigare, eller i alla fall inte på över tio år. Efter jobbet svängde jag in på Bogart, hyrde en Falk-film, slängde ihop och påse med gôtta och bara slappade i min ensamhet. Det otroliga var dessutom att jag inte somnade under filmen, det brukar jag göra i 80% av fallen.

 


På tal om annat…

 

… imorgon lördag ska jag kolla Hamburgsund – LFF.

 

… på söndag eller måndag kommer Jönsa hit igen, skoj!

 

… tusen tack Fylking, Källén, Isabel och Hasse för att ni ställde upp och bloggade.

 

… Liverpool är vidare i Euro League efter totalt 3-1 mot Lille.

 

… på söndag väntar Man United på Old Trafford. TUFFT!

 

… kämpa Brynäs!

 

… tacka gudarna för att Facebook finns när man är utomlands och har lite att göra.

 



Dagens låt:
The Offspring - You're Gonna Go Far, Kid






Ha det gött! Vi ses när vi ses!

Hajhajhaj!

// Joel

Så...

...då tar jag mina första stapplande steg ut i bloggvärlden. Brist på tid och Internet-uppkoppling är inga giltiga ursäkter men funkar ändå fint som bortförklaringar. Sen har det varit så många påhopp här att man inte vetat i vilken ände man skulle börja ge tillbaka. Här kommer ändå några rader, Joel är ju inte hemma än va…?


”Jo, jag tänkte på det att…”


…jag vill efterlysa min påtvingade granne i omklädningsrummet, Skarven. Han har inte setts sen han för 3 månader sedan iförd hajdräkt fullständigt krossade Länkans banrekord i lilla bassängen. Jag saknar inte dina odörer, men jag saknar dig. Det senaste fotot jag har är sen hans Slätta-sejour. Har du sett killen längst ner till vänster - hör av dig! Ett pris utlovas, och då blir det betydligt finare än det ”Tändkuledunk 2006” som bloggägaren delar ut…


…jag inte förväntar några sakligheter från en LP-journalist, men presentationerna går ändå lite över gränsen. Några tillrättalägganden då; man kan aldrig prestera bättre än vad man förväntas prestera. Med mitt förtroende från ledarstaben är det inte så konstigt att jag sprider bollar, det är snarare ett under att jag kan träffa en boll överhuvudtaget. Och nej, Grönsvart är inte bättre än Blåvitt. Men vi har stil, klass, tradition och inte minst, vi betalar skatt…


…vår egen Fylking gjorde som han tidigare gjort i bloggkarriären; gick ut starkt och avslutade sen med en spurt som bara Jörgen Brinck skulle vara nöjd med…


…jag i helgen kunde konstatera att Hula d.ä. har samma toalettvanor som Hula d.y. Detaljer gör sig inte skrift, och än mindre hur det måste ha utvecklats tillsammans…


…jag inser mina begränsningar, till skillnad från bloggägaren själv. Kommer inte tipsa om några mat-recept här. Istället hänvisar jag till Plura (Torsdagar, 20:00, Åttan) som i en sanslöst aptitretande bar överkropp och cigg i mungipan visar prov på sann kulinarisk konst…


…jag utnyttjar den enorma genomslagskraften som den här bloggen har och uppmanar alla att rösta rött i höst…


… det är förjävla dåligt av #6 att inte ta sitt gästbloggeri på allvar. Men det är väl som på fotbollsplanen - han spelar aldrig, men har ändå bäst betalt…


…jag inte träffat Ahl sen hans fullträff i helgen, men misstänker ändå att han kan ha nytta av följande klipp…

http://www.youtube.com/watch?v=5kVH34gXqCY


…jag hade kunnat lägga in smileys i texten. Lägg märke till att jag inte gjort det.


Yours truly,


Källén #2


Skratta roligt är det bästa jag vet!

Joel tycker tydligen inte att det räcker med att få en spricka i foten, nu har han åkt på feber och magsjuka också. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. På onsdag är han hemma i trygga Lysekil igen och man kan ju undra vad han kommer råka ut för innan dess. 



Saknar Jojje.


Gårdagen innehöll jobb 9-16, därefter var det stress av klädval och iordninggörande för att sedan ta bussen in till Uddevalla för att kalasa med Maja och Marie. Galet rolig kväll med väldigt trevligt folk! Det var dock äckligt trångt på dansgolvet. Jag föredrar utrymmet på Kantens dansgolv, vänster fram, mycket mer faktiskt.

För att spola tillbaka tiden ett par dagar, närmare bestämt till i torsdags, var Alikan och jag och kika LFF-SAIS inne i Uddevalla. Efter att inte ha träffat Alikan på över 2 veckor så visste jag att det skulle bli mycket tjöt och skratt. Och tjöt och skratt blev det, minst sagt! Bilresan innehöll piercade kärlar, en efterhängsen tant, nervevade rutor och felkörningar i mängder. Jag vet inte hur länge vi letade efter fotbollsplanen, minst en trekvart. Vi irra runt och fråga massa folk men det var olika förklaringar varje gång. Vi anlände lagom till andra halvlek. Men det var det värt för det var längesedan jag skratta så mycket att jag började grina. Det är ju det bästa som finns! För att avrunda detta ganska så ointressanta inlägg så kan jag meddela att matchen slutade 3-3, för den som inte visste.


Min pudding och jag på balen. En sjukt bra dag/kväll!



Dra fram till 1.30. Humor!


Dagens låt är en av flera sjukt bra låtar som P3 spelar just nu! Jag vet inte vad jag skulle gjort utan P3 i hörlurarna, på jobbet.


La Roux - I'm not your toy


Nu är jag bänkad framför tv:n i väntan på Melodifestivalen. Det spelar ingen större roll vem som vinner nu när Neo inte har någon chans. Så länge inte Andreas Johnson vinner så är jag nöjd. Snygg kärl men låten är ju sinnesjukt tråkig.



Neo - Human frontier



Peace & love / Isabel


Joels antiklimax

Väl mött! Som ni alla har hört har vår gode vän Joel "Billy" Hansson fått en liten skavank under sin Thailandsvistelse, och kan därför komma att bli tidigare hemkommen från sin semster. Mycket tråkigt.

Som plåster på såren tar jag tillfället i akt att gästblogga lite, för det har Joel sannerligen tjatat om. "Blogga nu Hasse" säger han och fäller några tårar samtidigt som han klamrar sig fast vid mitt byxben. "Jag ska, Joel, jag ska" säger jag lika brådmoget som Luke Skywalker och klappar honom på huvudet. Det är ungefär den relationen vi har. Som två bröder. Eller som far och son. Kanske som husse och pudel.

Eftersom jag säkerligen är den av Joels gästbloggare som läsekretsen känner sämst vore det kanske på sin plats med en presentation. Nej, säger jag då, för ni är knappast intresserade av mig det minsta.
Men jag bör påpeka att jag inte är adlig, vilket Joel dristade sig att säga i ett av sina inlägg. Han blandade ihop mig med Ingemar Larson, alltså Lysekils största entrepenör (som även sitter bakom spakarna i Citytuffen).
Adlig är jag inte, men likväl stavas mitt efternamn med endast ett S (varför vet jag inte. Men min pappa heter inte Lars, och det gjorde inte hans pappa heller. Jag är alltså inte Lars son. Min pappa heter Greger, och i så fall hade jag kunnat heta Gregersson. Men det låter som ni hör väldigt ful, och därför fick det helt enkelt bli Larson).

Det finns mycket kul att berätta om Joel. Trots att jag bara känt honom i cirkus 2,5 år har vi upplevt en hel del dråpligheter ihop. Joel är till exempel en obotlig optimist och tar mer än gärna exklusiva kort på våra hemlagade måltider under somrarna, bestående av pulvermos och fiskpinnar.
"Det här är magiskt gött, Hasse, vi är mästerkockar, du och jag" brukar han säga.
Ibland nickar jag småleende mot honom när han säger det, ibland slår jag honom ganska hårt för att ta ner honom på jorden. Det brukar vara olika.

Sparar övriga skrönor till senare.

Vi tar en gammal goding innan det är dags att avsluta.


LCD Soundsystem - Daft punk is playing at my house


Vanligtvis brukar jag skriva något vettigt om låten här, men idag tar jag tillfället i akt att beakta Arsenals 3-1-resultat hemma mot Burnley, eftersom jag inte gjort det tidigare i inlägget. Bendtner var tillbaka i gamla synder och missade 57 chanser, men istället tog Walcott sig i kragen och gjorde en oväntat beundransvärd insats. Tack för det.

Säger som Joel:
Ha det bäst, vi ses när vi ses, haj, haj, haj.

// Hasse Brasse

Wanted: Lycke & Källén...

Efter ett par dagar av skrivkramp sitter man här igen. Funderar över vad man ska skriva. Eftersom Lycke skriver så mycket på LP så har han tydligen varken ork eller fantasi över till fritiden. Och Källén sitter väl säkert och filar på nån valkampanj. Så jag får ta tag i saker och ting och klämma fram ett par rader till.


För det första vill jag säga att jag lider med dig Joel. Ska man skratta eller gråta frågar sig många. Jag gråter iaf ett par tårar för dig. Att anställa dessa gästbloggare och ändå får skriva själv. Inte ens på semestern kan du få dig en lugn stund. Sen att, upp i allt detta, bryta foten också gör ju inte saken bättre. Som om att du inte hade nog att tänka på. :)






**********


Idag. Lördag. Så är det snart dags för match igen. Samma plats, men inte samma motstånd. UIS står för motståndet denna gång. Ska bli riktigt gött att springa ut på det gröna konstgräset ännu en gång. Planen såg förvånadsvärt bra ut förra helgen och den lär ju inte vara sämre idag. Och efter förra veckans seger så är det bara att ånga på!

Efter matchen så blir de hem till en troligtvis väldigt lugn kväll. Dags att börja packa lite smått kanske. För imorn drar jag ca 50 mil norrut, till Sälen. Söndag till torsdag. Inte så dumt måste jag säga.


***********


Det var faktiskt allt jag hade för tillfället. Men ändå...




Lite dansk musikhistoria också..



Tack för idag / Fylking

Joel here!

Eftersom Lycke och Kallen bloggar sa sjukt mycket, sa far jag skynda mig med att slinka emellan med ett par rader.

Ni kanske redan har hort det dar hemma, men om inte, sa ar det sa att jag for typ tre dagar sedan brot ett ben i foten. Jag mar bra och det gor inte ont, men jag har legat pa sjukhus i tva dygn och kom precis tillbaka till grabbarna.

Nu vantar gips i minst tre veckor och kryckor. Ska kanna av de narmaste dagarna om jag ska aka hem tidigare eller inte eftersom allt blir sa omstandigt och att jag till exempel inte far bada, plus att det ar mycket resande.

Ibland far man bita i det sura applet, men jag hade iaf grymt skoj de forsta fyra dagarna pa en semester pa drygt 20 dagar, haha.

Och nej, detta ar inget skamt, jag lovar.


Annars hoppas jag att allt e bra hemma, vem vet, vi kanske se snart igen...





MVH Joel Hansson.

Joelbitar