Kallt, jävligt och snö

För tillfället är det sportlov för alla oss som fortfarande går i skolan. När jag var liten, var jag precis som alla andra barn ute i snön och hade mig. Men leka i snö och åka pulka har jag aldrig tyckt varit särskilt kul. Vet inte varför, men kyla och vinter är inte min grej. Det bara är så, något man får leva med.


 

 

En gång när jag var 12-13 år, bestämde jag mig för att ge det där med fjällen och skidor en riktig chans. Alla påstår att det ska vara så otroligt kul och flera familjer är årligen där uppe och åker.  Jag tillsammans med ett gäng kompisar for över dagen upp till Hovfjället. För mig som brukar ha lätt för mig att lära, kan inte det där med skidor vara så jäkla svårt. Men oj så fel man kan ha ibland…


 

För första gången i mitt liv hade jag på mig ett par skidor. Alla kompisarna som växt upp med fjällen och skidor bara gled iväg när deras utrustning var fixad. Kvar stod jag, still och ensam. Fick på egen hand försöka lära mig själv hur man åker skidor. I ungefär en kvart åkte jag runt på en yta mindre än ett straffområde i fotboll. Tillslut kom kompisarna tillbaka och sa att jag skulle med på en liten slinga. I vanliga fall tar den slingan en 7-8 minuter, men för mig tog den nästan en timme. Pust.


 

Vissa av backarna var för branta för en nybörjare som mig, så då valde jag att ta av mig skidorna och gå ner. Säkrast så. Efter många om och men kom jag tillslut med liften och därefter var det bara barnbacken kvar innan vi var i mål. Men den blev visst svårare än väntat. Ett stort gupp kom i vägen för en amatör som jag. Flygande i ett par meter landade jag på stackars tummen. Där låg jag med en bruten tumme och kunde inte ta mig upp på egen hand.


 

Efter någon minut kom en liten unge fram och fick hjälpt mig upp. Lite pinsamt men va fasen, han hade säkert varit i fjällen fler gånger än jag. Tog mig sedan till sjukstugan där syster yster hjälpte mig med min tumme som gjorde förbannat ont. Fick därefter sätta mig i någon slags värmestuga och käka pannkakor hela dagen innan vi skulle hem. En klen tröst när alla andra åkte utanför i backarna. Jag som skulle bli nya Anja Persson, men men.


 

Nu över till annat. När som sagt alla andra är ute i kyla och snö, sitter jag inne i värmen och gottar mig med serier som Dexter, OC, Entourage och Prison Break. Rekommenderas starkt.


 

Liverpool slog Barcelona borta i Champions League i onsdags med 2-1. Självklart var det golfspelarna Bellamy och Riise som gjorde mål. Matchen är inte över på långa vägar och om det är något lag som kan vända ett sådant underläge, så är det Barcelona. Såg matchen hemma tillsammans med sju goa gubbar, som jag måste tacka för en mycket trevlig kväll. Får väl samlas någon kväll snart igen, så att ni kan få revansch på spelet 13 rätt.


 

Vad sägs om en ny poker turnering på svenska spel nästa onsdag? Var riktigt kul senast och det är många som vill ha upprättelse. Men hör av mig mer om det i helgen.


 

Dagens låt: Bright Eyes – Another Travelin Song


 

// Hansson


LFF Poker Tournament

Historiens första vinnare av LFF Poker Tournament blev junioren Magnus Olsson. ”Biffen” som han populärt kallas, drog det längsta strået efter en jämn heads-up mot Patrik, den yngste av Karlsson bröderna. Överlag var det inga större överraskningar.


Räkan slutade inte helt oväntat sist och Dejevik tvingades efter en stund gå all-in när daman ropade från sängkammaren. I övrigt spelade CC tryggt och stabilt, medan Bengan skötte snacket vid bordet.

 

 

Slutställning:

1. Biffen

2. Patrik

3. Joel

4. CC

5. Bengan

6. Fylking

7. Dejevik

8. Räkan


 

Turneringen var över på 1 ½ timme och nästa gång hoppas vi på fler deltagare. Tack för en trevlig match allesammans, nästa gång blir det en annan vinnare…


//Hansson


LFF Poker Tournament

På onsdag går historiens första LFF Poker Tournament av stapeln. En perfekt omväxling på ett par timmar, efter diverse uppvaktningar på Alla hjärtans dag. Om du inte anmält dig, gör det nu genom att skriva ditt namn nedanför. Vi är för tillfället 8-10 stycken men vi hoppas att fler vill vara med.



 

Turneringsnamn/Bordsnamn: (P)LFF Poker Tournament
Typ av turnering/Typ av spel: Texas Holdem
Startmarker: 2000
Inköp/Blindsnivå: 100+10
Mörkstruktur/typ av limit: No Limit
Betänketid: 18 sek
Startdatum: 14 februari
Starttid: 19:45


 

Lösenord meddelar jag alla deltagare på onsdag. Om det är några frågor så skriv nedan. För er som inte kan vara med kommer det med all säkerhet fler tåg framöver.


 

Låt bäste man vinna denna prestigefulla turnering!


 

//Hansson


Fått mycket gjort

Dagen närmar sitt slut. Känns faktiskt som att jag hunnit med en hel del, vilket inte händer särskilt ofta. Två idrottslektioner, två tv-serier, fika samt tipsa och ikväll har jag sett på Viking i Gullmarsborg. Man hinner med mycket bara man vill…


I veckan besökte jag tingsrätten, det var tredje gången på lika många år. Var inne med klassen på studiebesök och såg en rättegång angående misshandel på över fem timmar. Rätt kul och intressant att följa, men emellanåt något långtråkigt och segt. På kvällen såg jag filmen Offside. Såg den på bio när den släpptes men jag var bara tvungen att se den en gång till. Riktigt bra och rolig film. I always want to be a famous cook…


 

Något man inte blir med åren är smidigare. Stel som ett kylskåp genomförde jag ett pass aerobics förra helgen. Koordination och vighet är som de flesta vet inte min starka sida. Kan lova att jag hade träningsvärk dagen efter och att jag inte vågar komma på nästa juniorträning.


 

I helgen blir det att fira de små kompisar som precis blivit myndiga. På söndag får det bli lugnt och troligtvis en hel dag med handboll i Kronbergshallen.


 

 

Imorgon väntar säsongens första träningsmatch borta mot Ytterby. Bäst jag går och lägger mig så jag får några timmars sömn. Måste först ta en kort sväng med vovven.


 

 

Dagens låt: Broder Daniel – Shoreline


 

//Hansson


4-3-3 är svensk fotbolls framtid

I onsdags såg jag när Sverige mötte Egypten i en tråkig, betydelselös och sönderrykt träningsmatch. Trots förlust med 2-0, var det som vanligt inga problem med vårat adelsmärke defensiven, det var precis lika tryggt och stabilt som vanligt. Däremot är det framåt bristerna finns. Varför skriver jag då om denna tråkiga träningsmatch? Jo, därför att jag såg konturerna på ett nytt Sverige, det landslag som ska ta oss till VM 2010 i Sydafrika.


Vi hoppar över onsdagens match och det kommande EM-kval som väntar och ett eventuellt EM slutspel 2008 i Österrike/Schweiz. För över den perioden är jag övertygad om att Lagerbäck sitter kvar lika hårt som cement. Sveriges kvalresultat talar för sig själv och därför har inte Lagrell någon anledning att sparka vår förbundskapten.

Vad jag vill komma till är att jag igår såg början på något nytt, en slags renässans, ett för Sverige nytt spelsystem.


Sverige har sedan början på nittiotalet (säkert tidigare också) använt sig av en klassisk 4-4-2 uppställning. Samma gamla spelsystem brukade vi senast i träningskampen mot Egypten. Vad man snabbt kunde konstatera var att Sverige inte mår bra, defensiven funkar utmärkt, men priset blir tyvärr att anfallsspelet blir obefintligt. Tio gånger noll, så många farliga chanser skapade Sverige mot Egypten. Självklart är det för dåligt, men samtidigt är jag inte direkt förvånad.

 

Tycker inte det är värt att våga chansa med att byta spelsystem just nu under EM-kvalet, men som domaren Tony Irving i Let´s Dance brukar säga. Inför VM-kvalet till Sydafrika 2010 vill jag se Sverige med en annan formation och en nytänkande färsk förbundskapten, som insett att Sveriges framtida spelsystem är 4-3-3.


När jag tittar in i min spåkula ser jag att Zlatan gjort sin sista landskamp. Lagerbäcks favoriter Allbäck och Alexandersson har gjort sitt i blågult och pensionerar sig efter EM. Kvar har vi ett spelarmaterial som är gjuten för rollerna och positionerna i ett 4-3-3, ett system som nästan alla de offensiva spelarna använder sig av i respektive klubblag.


Isaksson är självskriven första målvakt, som efter en trög inledning i Manchester City blivit en av Premier Leagues bästa målvakter och uppvaktas av storklubbar som Barcelona och Inter.


Backlinjen bestående av Nilsson, Mellberg, Hansson och Edman är alla runt 30 och i sina bästa år. Kvartetten är samspelt efter ytterliggare kvalmatcherna och ett EM slutspel till på nacken. Det nya systemet medför inte dem några större förändringar, utan deras lagdel ser fortfarande likadan ut.

 

På mittfältet dammsuger Linderoth som aldrig förr. Han ger Källström möjlighet att koncentrera sig på det han är bäst på, offensiven. I ett 4-4-2 system orkade inte Källström att både täcka hemåt och fylla på i offensiven, tyvärr. Defensivt vinner han sällan bollar i och med sin klumpighet och seghet. Källström ska vara diregenten på mittfältet, fördela bollar, spela fram, fylla på i offensiven med sitt målfarliga skott. Med tre spelare centralt får han friare tyglar framåt och systemet känner han igen från både Lyon och sin tid i Djurgården.


Med systemets alla ingredienser, får vi också möjligheten att baka in knubbig, söt och smaskig Svensson på samma mittfält som Källström, en omöjlighet i den tidigare uppställningen. I klubblaget Elfsborg spelade ifjol Svensson tillsammans med två kompisar centralt, så han känner till rollen. På mitten får han tillfälle för sina tvåfotare, yttersidor, spelintelligens, där Svensson hör hemma. Med tre spelare på mitten blir inte hans brister bakåt och långsamhet lika påtagliga vilket borde passa.


Som ytterforwards vill jag se Ljungberg och Wilhelmsson. Chippen skolas för tillfället in i Romas och Spallettis lagbygge i en roll som handlar om att springa som en dåre upp o ner längs kanten. Man ska vara med i varje anfall för att understödja den ensamma renodlade forwarden, men ändå vara på rätt sida när bollen förloras. Detta är något han kommer lära sig i nya stabila Roma. Att han inte jobbar hårt i defensiven är en myt, med Chippens irrationella, tekniska och snabba egenskaper kommer vi svenskar få många trevliga stunder.


 

Ljungberg vars namn tydligen betyder skada på latin, kan användas som jag ser det på två positioner. Dels som ytterforward, men även som spets i den offensiva mittfältsrollen. Ljungberg är capitano och kommer leda oss till minst semifinal i Sydafrika.


 

Den kanske viktigaste spelaren i ett 4-3-3 system är den centrala forward, även kallad nummer nio. En mycket krävande position och den tar Elmander solklart hand om. En mer passande spelare i den rollen finns det inte många i världen. Med hans enorma arbetskapacitet över en hel match, mottagningar, snabbhet, storlek och målfarlighet kommer han att passa perfekt. Han har en liknande roll i Toulouse där laget är mycket beroende av honom. Spelsystemet känner från både Djurgården och U-21 landslaget, där han gjorde stor succé för ett par år sedan. Elmander är utan Zlatan Sveriges framtid framåt.


 

Det var ett och ett halvt år sedan Sverige vann en träningsmatch, eller om tolv matcher låter bättre. Visst det är resultaten i de olika kvalen som räknas, men jag hoppas innerligt och för svensk fotboll skull att Lagerbäcks efterföljare provar det spelsystem som passar Sverige spelarmaterial allra bäst. Ge det en chans, våga testa både talanger och nya uppställningar i träningsmatcher, istället för att spela stabilt, tråkigt, tryggt och förlora med 2-0. Om knappt två år är 4-3-3 framtiden för svensk fotboll, oavsett om det är med mig som förbundskapten eller någon annan.


//Hansson


Liverpool diary chapter 4

Torsdag 30 november:

Tidig uppstigning. Halvsov mig igenom frukosten, innan vi tog en taxi upp till Liverpools träningsanläggning Melwood.


 

 

Där piggnade man till rejält, eftersom man frös som en nyrakad hund. I kyla och blåst stod vi tillsammans med tre andra autografjägare och försökte få så många namnteckningar som möjligt. Ska sägas att det inte var särskilt många av spelarna som stannade, utan många åkte bara förbi. Hela tre stycken av kanske 20 spelare stoppade och signerade, en liten missräkning.


 

 

jag utanför Melwood
- jag utanför Melwood

När alla spelarna anlänt till anläggningen och man frös som allra mest, gick Janne och jag till ett närliggande café för varm choklad och bakelse. Smaskande och sörplande gick vi snabbt tillbaka för att se laget träna. För att kunna följa träningen, klättrade vi upp på en meterhög mur för att kunna se över den mur som omringar hela Melwood.


 

Alla som startade gårdagens bedrövliga match mot Portsmouth hade en väldigt lugn träning, innehållande lätt joggning och kvadrat, därefter var dagens tusenlappar intjänade.  Måste vara jobbigt att ha fotboll som yrke.  

 träning lfc
- Liverpool tränar

I och med morgonens magra skörd med autografer, hoppades vi på betydligt fler när spelarna skulle lämna träningsanläggningen. Denna gång hade vi mer tur eftersom en galen mamma gjorde allt för att hennes dotter skulle få så många namnteckningar som möjligt. Hon stoppade flera av spelarna som aldrig stannat om det inte varit för henne, så henne har jag mycket att tacka för. Fick autografer av spelare som Alonso, Carragher, Agger, Kuyt och Gerrard. Tillslut fick jag ihop hela femton stycken, vilket var riktigt kul.


 

agger o jag

- jag och Daniel Agger


 

Fredag 1 december:

Första dagen i december var nästan identiskt med den sista november. Med andra ord och mer sammanfattat blev det återigen en förmiddag på Melwood. Skillnaden jämfört med gårdagen var att vi redan hade de flesta autograferna, så vi fick bara ett par ytterliggare.


 

 

Till lunch åt vi kinamat och fick samtidigt reda på att vi fått biljetter till morgondagens bortamatch mot Wigan. Att vi skulle få biljetter till matchen var inte helt säkert innan, så det var riktigt skönt när allt var klart. Ännu en match, min första utanför Anfield.


 

 

På kvällen köptes de sista julklapparna i ett juligt och mysigt Liverpool. Därefter bar det av till McHales, en pub, där vi träffade Robert och satt och snackade ett bra tag till ett antal pints. Efter det gick vi till the Cavern, puben där Beatles gjorde sin första spelning. Stället var totalt Beatles influerat och självklart spelades det ingen annan musik än Beatles. Help!


 

 

Lördag 2 december:

Sista riktiga dagen. Med facit i hand kanske det var den roligaste. Klockan 13.00 gick vi på supporterbussen för ungefär fyra mils resa till Wigan. Efter fem minuter i bussen satte gubbarna i bussen igång att röka. Cigarettstank är den värsta och vidrigaste lukten jag vet, så gjorde om halsduken till gasmask. Hur som helst så var vi framme i den lilla staden Wigan en halvtimme innan avspark.


 

 

Med Liverpools resultat hittills denna säsong på bortaplan, var jag inte direkt optimistisk inför dagens drabbning. Vad sägs om inte en enda seger på åtta försök, två poäng totalt och att man inte gjort ett mål på 610 minuter. Det målet kom dessutom på en tveksamt dömd straff mot Sheffield U i premiären.


 

 

Biljetter hade vi fått i Liverpoolklacken på ena kortsidan. Tillsammans med alla Liverpoolfans fick vi se en underbar match. Liverpool tog ledningen genom jordfräsen Bellamy redan efter tio minuter. Den berömda ketchupeffekten gjorde sig ännu en gång påmind och innan halvleken var över stod det smått otroliga 4-0 till Liverpool, på bortaplan!


 

Om ärligheten ska fram var resultatet inte direkt rättvist, men ack så underbart.

wigan-lfc

- Liverpool försvarar

 

 

Efter att Arne Hegerfors någon gång under fotbolls VM 94 sagt att han behövde nypa sig i armen, för att verkligen förstå att det inte var en dröm, har jag alltid gjort det vid stora positiva händelser. Inget undantag denna gång och inte vaknade jag upp ur någon dröm heller.


 

 

Att tillsammans med tusentals Liverpoolsfans sjunga/skrika ut sin kärlek till laget man hållit på sedan barnsben, var en mäktig och skön känsla som jag aldrig haft tidigare. Det var ett sånt tillfälle när man bara ville frysa klockan och njuta av ögonblicket.


 

 

I paus lämnade mer än halva Wiganklacken arenan. Andra halvlek gick mest ut på att överrösta de kaxande Wiganfans som stannat kvar, mer än att följa själva spelet på planen. Matchen slutade precis som den första halvleken, 4-0 till Liverpool.


 

 

När vi väl kom tillbaka till Liverpool, kände vi att segern skulle firas rejält. På första puben vi gick in på, träffade vi ett gäng galna och sköna engelska pajasar. Vi tänkte bara ta en pint och sedan gå vidare till nästa ställe, men där blev vi fast. Janne och jag försökte bjuda dem på några pints, men de vägrade att ta emot. Istället beställde de in pint på pint och vi fick snällt dricka och se glada ut. Tillsammans med dessa tre roliga herrar hade vi riktigt kul, men varje saga har sitt slut.

 goa gubbar
- Sköna gubbar

Eftersom vi ville träffa Robert en sista gång innan vi skulle åka hem, gick vi från de extremt goa gubbarna och mötte upp honom på en annan pub. Där var det karaoke, tänkte ta micken och briljera lite med min mjuka fina stämma, men tyvärr var jag för feg. Hemma i duschen är jag däremot modigare, där vill jag lova att jag sjunger vackrare än Carola.


 

 

Kvällen blev efter några timmar natt och vi var tvungna att säga hej då till Robert. Tackade denna fantastiskt snälla och omtänksamma man för allt han hjälpt oss med, innan det var dags för hemgång.


 

 

Söndag 3 december:

Snipp, snapp, slut. Hela morgonen bestod av packning. Konstigt att det alltid är svårare att få ner alla grejer när inte mamma är med. När jag ställde mig på vågen för att väga väskan var jag orolig för att den gått upp i vikt, men mest nervös var jag för min egen tyngd. Domen blev att jag gått upp hela ett kilo från det att jag åkte hemifrån. Helt okej med tanke på alla hamburgare och skräpmat man stoppade i sig under två veckor.


 

 

Något som däremot blivit dramatiskt tyngre var min resväska. Den vägde fem kilo mer än vad den fick, var bara att betala 300 kronor i böter på flygplatsen.


 

 

Vid 19.00 landade vi i Norge strax utanför Oslo. Efter några timmars biltur var man äntligen i hemlandet igen. Borta bra hemma bäst, så är det bara. Att komma hem till säkra lugna Backa i Brastad var rätt skönt, efter två veckor utomlands. Mitt livs resa känns redan avklarad, men hoppas verkligen det inte var sista gången jag besökte Liverpool.


 

 

Kvällen innan jag skulle åka, undrade mamma om jag växlat pengarna till dollar och önskade mig lycka till i London. Min mamma det.


 

 

//Hansson


Privat pokerturnering på Svenska Spel

Pokerbomben slog ner i Sverige för några år sedan. En följd av spelets lavinartade ökning och popularitet, har gjort att man numera kan beställa privata turneringar på Svenska spel.


Vet att några är intresserade av att skrapa ihop lite folk och lira någon kväll framöver. Minsta insatsen som finns tillgänglig är 100+10 kr. Dag och tid osv bestämmer vi sedan om intresset är tillräckligt stort.  


Om du är intresserad, kommentera här nedanför och skriv in ditt namn. Vore kul om vi kunde bli några stycken. Mer info kommer…


//Hansson