Alla ska ha semester, likaså bloggen. Att sitta framför datorn när solen skiner som aldrig förr är ingen höjdare för en tonårsgrabb som mig. Istället blir det att ligga på beachen och spana in alla lättklädda damer och borra berg. Ångesten börjar sakta smyga sig fram inom mig, jag snackar givetvis om att det bara är tre veckor kvar till skolan. Hjälp!

Den senaste tiden har jag känt mig som en nomad, ni vet dom som inte kan bestämma sig var fasen dom ska hålla hus. Alingsås, Göteborg, Strömstad, Trollhättan och Grästorp är bara några av städerna jag besökt utav olika anledningar. Fast i Götet i 11 timmar och vilse i metropolen Grästorp klockan mycket tidig morra är det inte alla som varit. Höloft är faktiskt ganska mysiga att övernatta på. Man slipper i alla fall kudde, och det sticks inte alls så mycket som man tror. Jag förstår om ni känner er avundsjuka.

I torsdags mötte vi åtta backar och två defensiva mittfältare, snackar om träningsmatchen mot Uddevalla IS. Under den andra halvleken såg det mer ut som en handbollsmatch där UIS backade hem á la Bengan Johanssons gubbar gjorde för några år sedan. Vi lyckades med två gurkburkar och det blev mål på båda. Hula försökte med en ”Japan” också, men jag tror det var Hedlund som inte var med på noterna. Synd att passen var något för hård, annars kunde det blivit riktigt snyggt…

Lite hot stuff som jag tänkt på det senaste: Filmen Walk the line var den bästa jag sett på mycket länge. Barcelona får ett äckligt bra lag i år. Cykel och friidrott gör bort sig ännu en gång. Var håller ”Plutten” hus? Det är för fasen snart val och jag ska rösta för första gången.

”Vem i laget kallas Fralla?” – Sagt av Piff innan tisdagens träning. Hmm? Vem kan det vara?

Får gratulera Dejevik till andra barnet. Har sagt det förut, men upprepar. Om det är så att du behöver barnvakt, så är det bara att slå en pling. Jag är expert på att underhålla småbarn som behöver någon att leka med. Samma sak gäller Kula, jag finns till hands dygnet runt.

// Hansson

Ännu en hektisk helg är över, men som alltid riktigt rolig. När vi likväl är inne på underhållande saker kan jag berätta att jag såg filmen Madagaskar i helgen. Vet att jag som vanligt är steget efter som med så mycket annat, men den filmen var förbannat sjukt rolig. Rekommenderas starkt.

Min helg utspelade sig i stora staden Göteborg. Om man tänker efter lite som jag så ofta brukar göra, så är Göteborg och Brastad ganska lika. Om inte Götet haft sina spårvagnar, avenyer, kanaler, nöjesfält, trafikljus så är det inga större skillnader. Göteborg har framförallt ingen så fin rondell som Brastad.

Tillbaka till vad jag gjorde. På lördag kväll var jag och ett gäng kompisar och såg på kungen, Lars Winnerbäck. Ett utsålt Trädgårn kokade och sjöng med i varenda underbar låt. En riktigt skön känsla. Tyvärr gjorde baksmällan att jag missade Björn Rosenström på Havsbadet dagen efter. Smällar man får ta...

Poker är både upp och ner. Idag var den fruktansvärt mycket neråt. Ett par hundra back gör att man lätt tappar självkontrollen, och skriker några väl valda ord. Tråkigt att det roliga tog slut så fort, knappt fem minuter sedan var spelet över. Kul.

Idag var första träningen på ett par veckor. Kände mig riktigt stel, seg tänkt och framförallt fanns det ingen tajming kvar. Tur att det är ett tag kvar tills serien dragar igång.

Ikväll blir det att se ”Walk the line”. En film om Johnny Cash som verkligen är en mycket grym artist. Ser framemot den något enormt.

// Hansson

Då var semestern över för i år. Uppladdningen inför höstsäsongen börjar med match ikväll hemma mot Oddevold. Joel forward?

Har Zidane sett på för mycket tjurfäktning under sin tid i Madrid? Man börjar undra efter överfallet på Materazzi. Gillar inte Italien i vanliga fall, men de har VM:s bäste spelare i Fabio Cannavaro. Värdiga vinnare.

Match ikväll, Winnerbäck i Götet imorgon, Rosenström på Havsbadet söndag och på måndag ska jag se på syrran när hon lirar Gothia. Schemat är fullspäckat.

Imorgon börjar Liverpools marsch mot det 19 ligaguldet, första träningsmatchen borta mot Wrexham. Walk On.

// Hansson

Då var min första festival avklarad. Helt ofattbart kul, en upplevelse att minnas för resten av livet. En sak som är säker är att det absolut inte var min sista. Peace and Love 07 är redan bokat.

Äventyret började trevande och framförallt oroväckande. En av bilarna vi skulle köra upp till Borlänge med kunde knappt bromsa. Som tur var ordna det sig, tack vare en kompis vid namn Björn som kan sånt där överskattat med kablar, vätskor och motorer.

Efter en mycket ineffektiv bilfärd genom Sverige kom vi äntligen fram efter mil av träsmak. En resa som i vanliga fall tar fem sex timmar för vanligt folk, tog oss tio. Visserligen stannade vi på tre ställen och käkade hamburgare, och vi fick oss också ett dopp i Vänern.

Hur svårt kan det vara att slå upp ett tält? Att man alltid ska få problem när varken mamma eller pappa är med. Pust. Orkar inte tänka på hur det kommer att bli när man en dag flyttar ifrån mina päron. Dagens ungdomar, oj oj oj. Bättre förr? Tillslut var tältet uppe, eller vad man ska säga. Såg väl mer ut som lutande tornet i Pisa, eller en ladugård som när som helst ramlar ihop.

Man kom snabbt in i festival livet. Dagarna bestod främst av varm öl, svett, smutsiga kläder och fullt av mygg. Musiken som spelades på inte mindre än sju scener från klockan tre till midnatt var underbart. Att se Håkan, Johnossi, Mando Diao, Hello Saferide och Timo Räisänen live var gåshud. Vilken jäkla stämning fart och ös. Sjukt kul.

Damerna kryllade överallt. Korta kjolar och u-ringade linnen är farligt för en kille i min ålder. När man knappt vågar titta dom i ansiktet är det något som är fel. Något som det också fanns gott om var trevligt och roligt folk från landets alla hörn. Efter att ha hört 37 olika dialekter under ungefär fyra dagars tid, pratade man tillslut själv en blandning av norrländska och västgötska. Inte fan var det någon ”i ande” bohuslänska i alla fall. Det var skrämmande att höra hur kompisarna pratade under den sista dagen. Finns det ingen bohuslänska stolthet i blodet?

 

Jag hade en grym tur. Jag slapp bajamaja. Ett hotell låg 250 meter från tältet, där jag kunde sitta i lugn och ro.

// Hansson

För en gångs skull var Joel i tid till samlingen. Visst jättebra, typiskt att det var 1 ½ timme för tidigt bara. Men vad passar då bättre att skriva lite i bloggen? Läget är sådant att jag och ett gäng polare ska åka på festival. Inte till Hultsfred, det är B, ute gammalmodigt. Vi åker till Borlänge och festivalen Peace&Love. Nästan 50 mils bilresa i värmen utan Ac, jag längtar.

Sjukt många bra band som kommer till Peace & Love i år. Bara Kent och Winnerbäck som fattas av den svenska eliten. Men Winnerbäck ska jag på nästa vecka, så det är lugna puckar.

Hört på omvägar att Borlänge kallas för ”Sveriges Chicago”, vad som nu menas med det? Mycket Bulls och Blackhawks? Jag tar med mej pilbågen för säkerhets skull.

När vädret är som bäst på kusten lämnar man det, och åker snett upp i landet till dalmasarnas hemland. Man kanske träffar Karl Larsson, någon Leksand lirare eller varför inte ”jag ä inte bitter”. Kanske man får sig ett dopp i Siljan, inte illa men kallt.

Innan semifinalen spelade det ingen roll vilket land som skulle vinna fotbolls VM. Bara att inte tyskarna vann. Därför känns det underbart att de fick packa väskorna mot Italien. Hoppas man hinner hem till VM finalen bara.

Måste tacka alla som gjorde helgen som gick möjlig. Riktigt kul och bra ordnat. Hammargren&co på kansliet vill att vi hjälper till med att bygga scen till Thåström. Tycker jag lätt vi kan ställa upp med, så mycket som vi får.

Ska sätta mig och klämma en kabel innan vi åker så man är "tom". Längtar till  festivalen, men inte till bajamaja.

// Hansson

”Football is a simple game - you play for 120 minutes and then the Germans win on penalties”.  Ett otroligt träffsäkert citat från målgöraren Gary Lineker. Antar att det var efter en bitter förlust mot tyskarna, som engelsmännen förlorat på straffar. Igår skedde det igen, de äckliga, störande och tröttsamma tyskarna vidare på straffar. 

Eftersom jag inte skrivit på ett tag tänkte jag redogöra för er vad jag gjort under veckan. 

I tisdags tog jag faktiskt körkort, en ganska skön känsla. Nej nu ljuger jag, den var hur förbannat jäkla go och underbar som helst! Kvällen bestod av att hjälpa Laxis&co med att bära saker till dagens loppis. Dessutom han jag med att köra en sväng med mammas blåa fara.  

Dagen efter var det dags för vårsäsongens sista match borta mot Lane. Vanligtvis brukar man ha en motståndare under en match, men i onsdags hade vi miljarder om det stoppar. Knotten var överallt, och publiken såg ut som kvinnliga muslimer som bara får visa ögonen.  Matchen slutade med gulsvart vinst med 3-1 efter en mycket bra genomförd match. Kula pratade innan matchen om att det pirrade i höger stortå, självklart gjorde han matchens första mål med den. Det gäller att ha känsla för feeling. Själv lirade jag högerytter, nästa match blir jag väl lagets djupledsspelare?  

Dagen lördag har hittills bestått av golf, grillning, fotbollstennis och bad tillsammans med alla gubbarna i a-truppen. Ännu har dagen varit riktigt lyckad och vädret gör det inte sämre. Snart är det dags för mat på Hotellet, inte fel.

Ha en fortsatt trevlig helg, Haj haj haj // Hansson