... av en svettig motionär. Ni vet alla vem han är, men ni visste inte om att han precis varit ute och löpt för första gången sedan i höstas. Man lär sig något varje dag…

 

Och det är just där som mitt samtal tar sin början idag. Det är inte det att jag varit ute och sprungit, att jag vill berätta för mina tränare Ivar och Lycke hur duktig jag varit som tränar på egen hand. Det är inte saken in this case.

 

Det jag vill komma till är att jag för första gången löpt med musik i öronen. Det har jag gjort ett par gånger tidigare, men det har inte fungerat. Antingen har jag fått hålla spelaren i handen eller så har hörlurarna hoppat ur stup i sekunden.

 

Ikväll funkade allt perfekt. Jag tog mig ner till Grötö, löpte, kände pulsen slå, Hives senaste album dunkade i öronen, jag bara sprang och sprang, drömde mig bort, tänkte knappt på att det egentligen var jobbigt.

 

För utan musik i öronen hör man sig hela tiden andas, påminner sig hur fruktansvärt jobbigt det är. Men med ljuva toner i öronen bedövade man både tröttheten och slapp lyssna på mitt otroligt dåliga kondisflås.

 

Nu börjar jag se fördelarna med iPhone…

 

Och på tal om fördelar med iPhone. I måndags hade vi träning med laget i Kronbergsskolans gymnastiksal. Henrik Källén och jag bildade par och det första vi skulle göra som uppvärmning var att hoppa hopprep.

 

Precis som min bloggkollega i Sotenäs, Adam Fransson-Mörk, plockade jag fram iPhonen och filmade lite av träningen. Visst jag är ingen ballerina själv, men jag kan lova att jag var ungefär tjugo gånger så bra som Källén när det gäller att vara vän med ett hopprep.

 

Se och njut. Vissa vet jag kommer att flabba mer åt mitt skratt än något annat. Vill bara tillägga att Ivar berättade innan att vi skulle hoppa små nätta, låga hopp…

 

På jobbfronten har det varit relativt lugnt de två senaste veckorna, att man liksom fått leta efter saker att skriva om, så brukar det inte vara i regel.

 

Men idag ramlade bokstavligen allt in, hela skrivbordet blev fullt med saker som måste skrivas och ordnas. När det är på gränsen till för mycket att göra, då presterar jag som bäst, hoppas att jag gör detsamma under slutet av veckan.

 

Musik är ett av mitt livs stora nöjen. Snäll som jag är, så tänker jag dela ut lite musik för den som vill ha. Här har ni min spotify-list som rullar för tillfället.

"Vinterslask" 

Nu väntar dusch, käk och därefter Wolves – Liverpool. Come on you Reds!

Det är vi elva som ska göra det ikväll:

Reina

Carra – Kyrgiakos – Skrtel - Insua

Leiva - Masch

Maxi – Stevie G – Riera

Kuytan



Ha det gött! Vi ses när vi ses!
Hajhajhaj!

// Joel

Det sägs att detta, den 24 januari, är den fattigaste dagen på året, eller det var snarare så att Fylking berättade det för mig förut när vi kollade på handboll. Antar att han syftade på att det är löning på en måndag, vilket inte händer särskilt ofta.

 

Och det där med att inte spendera några pengar denna helgen har speglat av sig på mig, istället har jag fått desto mer…

 

I fredags fyllde jag nämligen år och samlade ihop mina favoriter vad det gäller släkt och vänner. Jag kan väl inte påstå att det var något större ”drag”, men det var kul att ha ett gemensamt kalas, hemma hos mig, tillsammans med mina närmaste.

 
Väggen, min kusin Elias, morbror Kenneth, "pappa" Lycke, "syster" Ebba, står upp och sjunger för en viss person...

Jag måste säga att jag tyckte det var riktigt roligt, det kanske berodde på att det var jag som var huvudpersonen och fick alla presenter? Aja, hur som helst, jag vill bara berätta att jag VERKLIGEN uppskattar alla som kom, ni förgyllde verkligen min kväll, ett stort tack!

Pappa och Lina hittade varandra under kvällen.


Ett stort och tungt paket!



Min lilla lägenhet var fylld till smärtgränsen.



Joel, farmor Ulla och Fylking skojar till det.


Så vad fick jag av alla dessa underbara människor?

Två whiskeyflaskor

Diskmaskin

Godis

Schampo (får ALLTID det av farmor)

Bath, Thailändska pengar

Svenska riksdaler

Ett flak öl

Ölkorv

25 stycken paket med nudlar

Min blogg utskriven sammansatt i en pärm

 

På tal om annat…

 

… The Baseballs spelar live i Sverige, MEN i Stockholm, fel sida av Sverige.

 

… SVT-play är helt klockrent när man inte hinner se saker när de egentligen sänds.

 

… jag älskar ”tjôtet” mellan Sjöberg och Holm i Mästarnas Mästare.

 

… såg ”Snabba Cash” på bio ikväll. Den var inte bra, men inte heller dålig. Sevärd film dock som inte var så spännande som jag trodde på förhand. Tre toasters!

 

… kul att båda LHK-lagen vann sina matcher idag!

 

… måste komma på en ny låt som ringsignal till min mobil.

Dagens låt: Andreas Grega – Dom hade mycket att säga


Kan tillägga att videon är inspelad kring Kungshamn och Smögen.

Tills vi höres, ha det bäst! Vi ses när vi ses!

Hajhajhaj!

För det mesta är bara skrivinspirationen där, ibland inte. Jag ska erkänna att den senaste veckan så har tangenterna gått trögare än vanligt, både på jobbet och privat och jag har verkligen fått kämpa fram varenda liten vokal och konsonant.

 

Ja, om vi ska göra en liten recension av helgens aktiviteter.

 

Fredag:

After Work. Vi skulle egentligen ha gått på Old House, men där var det överfullt, så Wille, Hartvig, Joel, Fylking, Stefan och Tobbe fick vandra vidare till Sjökanten. Efter ett par timmars tjôt masade vi oss tillbaka till Gammelhuset där det lättat på folk. Gick hem strax efter midnatt, det väntade tidig uppgång.

 

Lördag:

Detta var dagen när jag och Fylking åkte med SAIS spelarbuss ner till Göteborg. Där spelades det inne-SM i Lisebergshallen.

 

Jag brukar ha rätt lätt för att känna igen folk och framför allt är jag en mästare på att komma på folk med ”Samma mamma”. Men denna gång var det en röst jag kände igen. Jag funderade ett tag, vart fasen har jag hört denna stämma? Nej det var inte Kaj Löfgrens i Kronbergshallen, vems kunde det då vara?

 

Efter några minuters grubblande kom jag på att det måste vara samma speaker som det är i Scandinavium, när Frölunda spelar. Och javisst, det var han som säger det berömda:

 

– Målskytt, nummer 71, Toooooooooooommmmmmmi Kaaalllioooooo!

 

Alla på läktaren höll med mig, det var han, men Joel Hansson vill alltid vara hundra procent säker. Därför traskade jag bort till sekretariatet och frågade honom och mycket riktigt stämde det. Hans namn var Niklas Brink och jag fick mig dessutom ett litet kort.

Här kan ni höra hans röst. Spola 2.00 in i klippet.

Niklas Brink, speaker i Scandinavium, och i lördags hade han samma uppdrag i Lisebergshallen.

SAIS herrar fick sig en läxa i hur man spelar Futsal, damerna däremot var riktigt nära att gå vidare, men det ville sig inte.

 

Kvällen avslutades inte med någon större skräll, efter midnatt landade vi på Sjökanten. Visst borde de införa årskort där, precis som på Havsbadet?

 

Söndag:

Idag har Väggen Ingevaldson och jag varit på utflykt, men utan picknickkorg. Först åkte vi till Uddevalla, där vi hämtade ut ett bord och stolar som Väggen och hans dama Bella köpt. Efter det blev det en klassisk kötbulle-och-mosbricka på Mona Lisa, innan det bar av mot världsmetropolen Färgelanda där det väntade handbollsderby mellan Höfers och LHK.

 

Men det blev inte mycket till handboll, inte för bortalagets del iaf. Tyvärr var de inte ens nära att vinna, tror matchen slutade 32-25.

 

Det var min helg det.

 

På tal om annat…

 

… på måndag börjar min försäsong, då är det tänkte att jag ska sätta igång och träna kondition för första gången sedan sträckningen i låret som jag råkade ut för i mitten på november.

 

… i torsdags var jag hemma från jobbet, har känt mig lite febrig och frusen under veckan som varit.

 

… totalt kommer diverse sprutor och nödvändiga drycker inför resan till Thailand att kosta mig ungefär 1 800 kronor. Roliga pengar och i torsdags tog jag första sprutan av tre. Som tur var skötte jag mig exemplariskt och fick såklart en leksak efteråt, haha. Denna gången fick jag med mig en liten groda.

 

… den senaste tiden har jag blivit en liten Facebook-nörd. Det är faktiskt galet kul.

 

… du som läst hela denna texten riktigt noga vet att min vän Hartvig gästade Lysekil i helgen. Det brukar medföra att jag får sällskap i min dubbelsäng på Valbogatan, så också denna gång.

 

Men detta var nog sista gången Hartvig fick sova tillsammans med mig, soffan nästa! Det var nämligen så att han två (!) gånger under samma natt letade sig bort till mitt ”näste”. Där la han sig sked upp efter mig och försökte sno min understa kudde! Detta skedde vid två olika tillfällen under natten.

 

Varför han just skulle ha den understa vet jag inte, men det var lite kul dagen efter när jag berättade för honom om hans nattliga uppförande.

 

… handbolls-EM börjar på tisdag, vore skoj att få uppleva lite nostalgi igen!

 

… nu kastar jag inte handduken för denna veckan. See you out there!



Dagens låt: SNL and Justin Timberlake – Mother Lover

Ha det gött! Haaaaaaaaaaaaaj!

// Joel

Kom att tänka på en sak. Jag har levt under fyra decennier. Ändå är jag bara 21 år.

När vi likväl är inne på snack om årtionden tänkte jag idag beröra det glada 1990-talet. Tiden när alla killar stod framför spegeln i timmar och sprayade sitt hår, allt för att få till den förfärliga mittbenan…

 

Mitt 2010 börjar med att jag blickar… bakåt. Hittade precis en gammal spellista där de flesta låtarna är ett par år gamla. Men jag bestämde mig för att gå ännu längre tillbaka än så. Mycket tack vare fantastiska Youtube hittade jag gamla låtar som jag älskade då, men som jag kanske inte tycker lika bra om idag. Eller? Varje ord i meningen nedan är länkad till en speciell låt.

Varmt välkomna till det glada 1990-talet.



På tal om annat…

 

… på torsdag ska jag klippa mig. Tänkte lägga om hår-taktiken lite denna gången, men bara just lite…

 

… Niklas Wikegård är bara för skön som kommentator.

 

… är grymt sugen på att börja lira lite pingis igen. Korpen nästa?

 

… idag har jag varit lite rastlös, det händer inte ofta.

 

… efter detta tänkte jag lägga mig och läsa ”Sagan om Ljungskile – Från gärdsgårdsserien till Allsvenskan”. Sjuk bedrift.

 

… bra jobbat Leeds United, minst sagt.

 

Dagens låt: Ane Brun & Madrugada – Lift me




// Joel

2009 har varit ett tänkande år för mig. Aldrig har det susat så mycket i min hjärna och känts inombords. Oavsett, de 365 dagarna måste summeras och det gör vi här och nu. Det är lätt att glömma vad som hänt, men vi ska vara tacksamma att det finns något som kallas för Google och Wikipedia.



Årets…

... Låt:

Aldrig har det varit så lätt att utse min favoritlåt för ett år. 2009 heter den ”Dance With Somebody” med Mando Diao. Egentligen borde man tröttna på den efter en månad för den är så enkel och har mycket upprepningar, men ändå är den så grymt bra. Ett mästerverk av kungarna från Borlänge.

... Idol-audition:





... Uppesittarkväll helt i onödan:

Jag drack säkert åtta koppar kaffe. Hade verkligen bestämt mig för att se finalen i junior-VM i hockey som startade 03.00 på natten. 2009 var bara några dagar gammalt och Sveriges småkronor hade gått som tåget genom hela turneringen. I finalen, inför 20 000 i lönnlövets hemland, väntade Canada, giganterna. Men de gulblåa hade chansen, det var 50/50 på förhand.

Här försökte man heja fram sitt Sverige till JVM-guld mitt i natten, men... 

Efter en minut small det bara och 1-0 till kanadickerna. Kul. Tyvärr kom Sverige aldrig riktigt in i matchen och det man minns starkast är att Canada körde över målvakten Markström ett handfull gånger. På slutet nätade Munkedalspojken Joakim Andersson, men det blev bara ett tröstmål, för Sverige förlorade med hela 5-1.

 

Rolig uppesittarkväll.

 

... Film:

Det första filmen ur Stieg Larssons trilogi. ”Män som hatar kvinnor” var årets bästa rulle. Den hade allt och lite till.

 

... Premiär:

Brunis, Hula, Väggen och Bacon i IFK-klacken.

Säsongens första match på Nya Gamla Ullevi, för IFK Göteborg, blev betydligt roligare än den sista mot AIK. Hemmapremiären på Änglarnas fräscha arena kunde inte ha fått en bättre start. Man besegrade Djurgården med hela 6-0! Underbar stämning, match och jag fick uppleva alltihop hoppandes i Ängla-klacken.

 

... Äntligen:

I hela mitt liv hade jag väntat och när jag missade dem 2008 i Globen trodde jag att chansen att få se dem live var över. Men så bestämde sig Eagles för att komma till Sverige ännu en gång. Denna gången till Malmö och Isabel, tuffe-Uffe och Joel var självklart på plats.

Syrri. Tuffe-Uffe. Snurri.  

Så här skrev jag efter konserten:

 

”Av de 16 000 som tagit sig till anrika Malmö stadion var det inte många som var yngre än mig. Överallt såg man gubbar och deras kärringar, men vad gjorde det, jag och syrran var de som kunde texterna bäst ändå, helt seriöst.”

 

... Spontanresa:
Av Hartvig har jag fått lära mig att älska spontanresor. Denna gång var inte han med, men det var däremot Christian, Wille, Pajen, Wickins och Slätteskär. Om jag skulle berätta allt hade jag behövt en hel sida av Lysekilsposten, men jag tror det är bäst för alla inblandade parter att nöja mig med att säga att spontanresan gick till Göteborg och slutade i Guldheden.

I juni blev det en helt magiskt spontanresa till Göteborg tillsammans med det här gänget. Jag säger bara wow!

... Smeskens:

Förra säsongen hade vi eller lirare i LFF vid namn Robin ”Smeskens” Wickins. Säg så här: Han levererade både på plan och under festerna. Här immiterar han en viss vietnames. Risk för att det är lite för mycket internskämt.

... Liveframträdande:

All These Things I’ve Done på Hultsfred. Detta är det bästa jag någonsin hört live. Det är Isabel som filmar.

 

... Happy surprise:
Zlatans succé Barca. Jag trodde verkligen aldrig att han så snabbt och så bra skulle passa in som centerforward i världens bästa lag, aldrig. Grymt kul och att han avgjorde El Classico var pricken över i:et på en perfekt första termin i Katalonien. MVG!

... Avslutare:
Snacka om att passa på vid rätt tillfälle. Med bara minuter kvar av årets match i svensk fotboll  avgör Daniel Tjernström, han med det största AIK-hjärtat i hela laget. Hans första mål för året innebar SM-guld. Ingen mer lämplig kunde avgjort matchen.

... LFF:

En redan tunn trupp tappade spelare inför säsongen och vår kapten lämnade oss under sommaruppehållet. Alla tippade att vi skulle åka ur division 4. Istället slutade vi på tredje plats efter en sjukt bra höst. Jag har aldrig någonsin hamnat på en högre placering i seniorsammanhang, inte ens nära.

Några av gubbarna i laget.

Tack alla som under LFF:s säsong 2009 tränade hela året, stöttade och spelade matcher.


Det var mycket fotbollsglädje 2009. Foto: Lennart Hård.


... Dansuppvisning:

Det är bara att klicka på videon och njuta, haha.

... Farväl:

Jag tog det inte på allvar först. På text-tvn stod det att Michael Jackson, the king of pop, var död. Detta läste jag kring midnatt, precis innan jag skulle lägga mig. Dagen efter förstod jag att det var på riktigt och ännu en legend hade gått ur tiden.

Innan MJ:s död lyssnade jag inte särskilt mycket på honom, men efter har det blivit betydligt mer. Vilket geni han var – Michael Jackson. R.I.P.

... Flytt:

Den förste maj blev jag en stor pojke. Då lämnade jag säkerheten i Brastad och flyttade till min första egna lägenhet. En tvåa på Valbogatan i Lysekil blev mitt första krypin och där bor jag fortfarande kvar.

Övergången har gått över alla förväntningar. Trodde faktiskt att den skulle bli betydligt tuffare för en bortskämd kille som jag, att flytta hemifrån, men jag har väl tagit mig i kragen.

... olika jobb:

Under 2009 har jag faktiskt haft tre olika jobb. H-fönstret, Svea Energi och Lysekilsposten. Sedan den 16 februari har jag jobbat som journalist på LP och jag trivs hur bra som helst när jag får göra det jag nästintill älskar och tjänar pengar på det.



Under året har jag bland annat fått jobba tillsammans med Lycke och linslusen i bakgrunden, Tommy Thörnblom.

... Flopp:

Vi håller oss kvar inom jobb-branschen. I början på februari skulle jag och många andra kompisar bli varslade från H-fönstret där jag jobbat i 1 ½ år. Jag tittade mig om efter nya arbeten, men allt var hopplöst.

Då ringer LFF:s målvakt Skarven.
– Vill du ha jobb?
– Klart jag vill.
– Du kan börja på Svea Energi nästa vecka om du vill, jag har rekommenderat dig.
– Ring bara till vår chef och bekräfta att du vill börja jobba.

Jag följde Skarvens råd och började som telefonsäljare på Svea Energi den nästkommande måndagen. Där tog jag emot kunder som ringde in och ville beställa olja och diesel.

Min arbetsplats på Svea Energi i Lyse.

På tisdag kväll, dagen efter min första arbetsdag, ringer Christian Lycke.
– Du kan få jobb på Lysekilsposten tills den 1 september och vi vill att du börjar direkt.
– Självklart vill jag det, men jag började på Svea Energi igår…

På onsdagen gick jag in till min chef och sa upp mig. Och mig hade Skarven handplockat, vilket kändes lite pinsamt. Jag fick däremot jobba kvar på ”Svea” i två veckor och den 16 februari började jag på Lysekilposten.

Inom en vecka frågade alltså två kompisar om jag ville ha nytt arbete och detta var tiden när finanskrisen märktes av på riktigt och folk varslades high and low. Ibland är man lyckligt lottad.

Skarvens vanligaste position under arbetstid...


... Kaxigaste:
Han älskar sitt Rinkeby och gillar att prata framför kameran. AIK:s yrväder på kanten, Martin Mutumba, stod för en galet rolig och kaxig intervju precis efter att Solnas stolthet vunnit SM-guld.

Två dagar innan århundradets match i svensk fotboll tatuerade han in ”AIK guld 2lax9” på bröstet. Att han sedan kollade mobilen under pausen är underbar kuriosa på en fantastisk intervju.

... Träff:
Vi Liverpoolare går aldrig ensamma, det står det klart och tydligt på vårat klubbemblem. I augusti samverkade jag samtliga ”Poolare” i Lysekil med omnejd. Det var premiär i Premier League och Tottenham skulle mötas på bortaplan.

Det var rött och vitt överallt på Old House.


Totalt kom det nästan 30 personer, äldre som yngre. Innan matchen käkade vi, snackade och drack gott. En riktigt lyckad träff som det måste bli en repris av under våren. Kanske när vi möter Leeds i finalen av FA-cupen?

Mattsson, Kasper och "Svea".


... Intervju:
Sedan jag varit tolv år har jag vetat om att jag haft en talangfull syssling som heter Sebastian Larsson. Som 15-åring flyttade han till London och blev ungdomsproffs i Arsenal. Varje sommar har han besökt Fågelviken, på Härnäset, i Brodalen, där vår släkt har sitt säte.

Av någon märklig anledning har jag alltid lyckats att missa Sebastian under somrarna, men jag har följt hans fotbollskarriär desto hårdare. Idag spelar han i Birmingham FC och svenska landslaget.

Och det var faktiskt tack vare jobbet som jag för första gången fick träffa honom, min syssling.

Äntligen fick jag träffa honom och så var min hittills roligaste intervju avklarad.   

... Bild:
Efter den lyckade lagfesten i somras hade spelarna bestämt att det var efterfest hemma hos mig. Inte visste jag att de också skulle sova över. När jag vaknade morgonen efter möttes jag av denna helt otroligt fantastiska syn. Bacon (hornen) och Patrik sovandes i var sin fåtölj.




Det var allt för 2009.

Ha det gött!

Haaaaaaaaaaaaaaaaj!