På torsdag drar jag som sagt på festival och blir inte hemma på några dagar. En sak som alltid är med mej är mobilen, så det kanske blir lite bloggande från Putte i Parken.

Sommaren 2006 var jag iväg på min första festival vid namn Peace&Love i Borlänge. Nu 31 juli - 2 augusti, drygt två år senare är det dags för min andra. Den kallas lite roligt för "Putte i Parken" och ligger i Karlskoga, Värmland.

När jag först hörde om Putte i Parken blev jag lite konfunderad över bara namnet. Vad fan är detta för nytt påhittat, hur kan man döpa en festival till Putte i Parken? När jag dessutom fick reda på vilka artister som skulle komma, blev jag än mer tveksam och trodde att det skulle bli ytterliggare en sommar utan festival. Visst Tensta, Räisänen, Kjellvander, Hästpojken, Hellström, Uggla och Hellström är bra, men jag kände att det var lite för tunt med bra band.

Jag vägde för mot nackdelar i några dagar och kom tillslut fram till att mer än halva grejen är festivallivet med ljummen öl, mygg, lite sömn, tält, ja hela baletten, så jag bestämde mej för att åka.

Och snart är det dags. På torsdag morgon åker jag tillsammans med Tobbe, Marcus, Ida, Olof, Johan, Cissi, Wille och Jeppe mot Karlskoga för Putte i Parken. Kan bli bra drag...

Här kan du läsa om när jag var på festivalen Peace&Love för två år sedan och Putte i Parkens hemsida.

Jag har alltid varit rätt så klädintresserad, men intresset har växt mer och mer i och med att jag fått en inkomst varje månad, samt att jag har en flickvän som gillar det där med kläder.

Eftersom jag handlat en hel del på HM det senaste, så känns det som att jag har det mesta från butiken. Från katalogen som damp ner i brevlådan hittade jag några trevliga plagg som jag tänkte beställa.

Hej allesammans tidigt imorgon bitti tar jag och Elin X2000 från Uddevalla till Stockholm för en liten tripp. Tack vare min nya mobil så kan jag nu skriva direkt från mobilen och måste alltså inte anlita gästbloggare som "glömmer" sitt uppdrag och mina läsare blir utan läsning.

Kvällen på Pråmen i onsdags blev trevlig men lugn eftersom jag skulle upp tidigt dagen efter och bygga lite scen till konserten "Sol, vind och vatten".


Fylking och Fredde är alltid lika trevliga och svåra att fånga på bild...



Räkan och Rödström var på Pråmen för en gångs skull...

17/7 2008 är för mej lite som år 0, med andra ord Jesus födelse, man räknar tiden innan och efter. Den 17 juli är nämligen syrran Isabels födelsedag och hon är numera hela 18 år och får gå på krogen.

Innan den 17:e var jag fri på uteställena runt omkring Lysekil och kunde göra exakt vad jag ville. Nu efter, har jag en polis efter mej som rapporterar minsta lilla detalj hem till mamma och pappa. Det var bättre förr ;)

Farsan är inte så ful ändå...



Elin, mormor och mamma glänste på Bråste.

Igår var jag och tittade på tennisturneringen mellan veteranerna. Fan de gamla gubbarna kan än asså, det går väl inte lika fort längre men känslan i handledarna är minst lika bra som när de var aktiva. Ett riktigt roligt arrangemang som är bra kul att gå att titta på.

På tisdag tar jag och Elin X2000 till Stockholm och har förhoppningsvis tre goa dagar i huvudstaden.

Under hela semestern har jag tänkt se på Da Vinci-koden, men hela tiden har något kommit emellan. Nuu ska det äntligen vara dags.

Ikväll blir det en riktig familjestund på Däcket med farsan, syrran och Kikki. Det är No Tjafs och du brukar det bli riktigt riktigt bra drag...

Tills vi höres, ha det bäst! Vi ses när vi ses!

Hajhajhaj!

Min bästa vän mobilen e paj av någon märklig anledning och jäklar vad jobbigt där är att gå utan telefon. När den är borta märker man hur mycket man använder och saknar sin nalle. Hur gjorde man innan man hade mobiltelefon?

Som tur är går mitt abonnemang ut i september, så idag ringde jag 3 och beställde ett nytt abonnemang och ny telefon som kommer någon gång nästa vecka. Till dess får jag känna mej som en grottmänniska utan kontakt med omvärlden...

Här är den c902.

I fredags bar det planenligt iväg till Strömstad. Håkan Hellström och Kent stod på programmet, inga lättviktare precis inom svensk musik. Förväntningarna var höga när Wille, Väggen, Fylking och jag ställde oss i fin position framför scenen på Strömsvallen.

Först ut i det underbara vädret var Håkan. Senaste gången jag såg honom var för nästan exakt två år sedan på festivalen Peace&Love i Borlänge, så det var ett tag sedan vi sågs. Trots att jag långt ifrån kan alla låtar med HH, så får han en att alltid klappa med att göra showen intressant. För show är det, Håkan vet hur man får igång en publik och underhåller den. Hans röst är absolut inte den bästa, men det kvittar när han är så sjukt grym och taggad på scenen.