Det var inte igår. Men igår, lördag, var dagen som jag fick ALLA Canal+ Sport kanalerna till min lägenhet. Ett måste för att överleva när PL säsongen rullat igång.

Om allt går som planerat så tänkte jag se på följande matcher idag.

14.30 West Ham - Tottenham

16.00 Burnley - Everton

17.00 Fulham - Chelsea

17.30 Wolfsburg - Hamburg

19.30 Elfsborg - Örebro

22.00 Barcelona - Athletic Bilbao

Kan självklart inte se varenda minut av matcherna som går upp i varandra, men jag ska försöka så gott jag kan.

Igår var jag på min första personalfest med LP. Eftersom jag lirade match i Håfreström kom jag inte till kalaset förrän vid 19-tiden och 20.00 gick vi på båten Vindros som guidade oss till Ellös och Gullholmen. På den lilla båten blev det skaldjursbuffé och en hel del umgänge.

Eftersom jag är yngst på företaget och lite av en Rookie så fick jag hålla tal. Det kom helt överraskande och jag fick improvisera vilt. Som tur var tror jag att det gick hem för jag fick Tommy Thörnblom att skratta och han garvar inte åt folk från Brastad i första taget...

Förra söndagen var det ligapremiär. Tottenham - Liverpuul. 30 personer samlades på Old House, 26 Liverpoolare, två Spursare och två skrap. Efter tjöt och mat var det dags för match. Alla var grymt förväntansfulla, men vi fick se ett Pool som var långt ifrån sin förmåga. Det blev som alla vet torsk med 2-1 och ligan kunde inte ha startat sämre.

MEN det var en rolig träff och jag trodde aldrig att så många skulle komma, gamla som unga, från såväl Lysekil, Brastad, Kungshamn och Tanum. Detta får vi helt enkelt göra om. Janne Svensson fick knäppt lite bilder från träffen, tack så mycket!

Och där hoppar vi till onsdag. Ljungskiles Ultras, Erik Sjöberg & Joel Hansson, åkte för första (!) gången i år för att titta på LSK när de mötte FC Tröllhättan på bortaplan. En rätt tråkig match som slutade 1-1. Hela 3000 personer hade tagit sig till Edsborg, en finfin siffra.

Samma kväll fick jag ett samtal från syrran. Tomas Ledin spelar på Liseberg imorgon torsdag! Hon frågade om vi skulle åka ner?

Äter hästar gräs? Jag svarar inte på några dumma frågor. Självklart skulle vi se Ledin live. Senast jag såg honom var som typ tolvåring på Gullmarsvallen.

Tillslut blev vi ett bra gäng som åkte ner till Götlaborg med kort varsel. Isabel, Maja, Alikan, Fylking och Matte Modric. Konserten skulle börja vid 20.00, vi kom dit 19.00. Vad gör man då?

Jo man blir tio år igen och åker Lisebergsbanan och Balder. Verkligen hur kul som helst. Och jäklar vad det går undan i de där berg-och-dalbanorna. Det var som att man ville gå och titta på Ledin för det var så skoj att åka och med facit i hand skulle vi nog inte gjort det...

Tomas Ledin har alltid varit en favorit. Men efter att jag såg honom på Lisebergs Stora scen så insåg jag att man bara ska lyssna på hans musik med hjälp av en CD-skiva. Live var han ärligt talat usel. Stel, klyschig, fejkskratt, totalt ointressant. En riktig besvikelse faktiskt måste jag erkänna.

Avslutet på kvällen blev desto roligare. I mörkret blev det ytterligare ett varv i Lisebergsbanan.

Igår, lördag, precis innan jag skulle åka till samlingen inför bortamatchen mot Håfreström hände en sjuk grej. Historien tar sin start när jag var 5-6 år. Då blev jag ett så kallat "öronbarn" för jag opererade in rör i mina öron. Det gjorde jag för att vatten samlats bakom mina trumhinnor vilket ledde till att jag hörde dåligt som liten.

Nästan varje morgon har jag som ovana göra rent mina öron genom att använda tops, likaså igår lördag. Visst inget konstigt med det, men när jag sedan några minuter senare satte mig vid datorn och av någon anledning pillade mig i vänster öra så kände jag någonting märkligt. Det var något i örat!

Jag tog ut det lilla, tunna, kanske fem millimeter stora föremålet. Efter någon halvsekunds betänketid kunde jag konstatera att där var ett av mina rör som jag opererade in i öronen för ungefär 15 år sedan. Rätt sjukt. Jag kommer ihåg att läkarna sa till mig att rören skulle ramla ut efter några år, men inte efter 15!

På tal om annat...

... plockade ut alla de bästa bilderna från lagfesterna vi haft genom åren jag har varit med i LFF och gjorde ett fotoalbum. Finns att beskåda i omklädningsrummet. Att Skarven skulle fastna på 65 procent av bilderna.

... så var Skarven chaufför upp till Håfreström i lördags. Vid sin sida i minibussen som kartläsare hade han Wille som inte riktigt visste den snabbaste väggen upp till Dalsland, så han ringde sin pappa "Lisa" som har kört betong på de vägarna i år och dagar. "Lisa" tipsade om att vi skulle köra över "Bruket" i Munkedal för det är den snabbaste vägen till Färgelanda.

Och nej, den vägen tar vi aldrig igen. Det var världen kurvigaste väg, helt makalöst. Det var aldrig en raksträcka på mer än 100 meter, aldrig. När vi åkt ungefär tjugo minuter på den slingrigaste vägen Gud skapat så fick vi stanna. Erlandsson och Räkan som satt längst bak i bussen hade blivit åksjuka, haha. Efter ett stopp på fem minuter åkte vi vidare, men aldrig mer att vi tar den vägen igen.

... ekonomin är inte den fräckaste när man flyttat hemifrån och idag fick jag en räkning på 1400 kronor för vägskatt. Va faaaaaan!

Dagens låt: Tomas Ledin - En del av mitt hjärta live Göteborg

Tills vi höres, ha det bäst! Vi ses när vi ses!

Hajhajhaj!