Drömmen har blivit verklighet
Alla barn har sina drömmar. I onsdags uppfylldes min största. Landslaget? Liverpool? Nej nej, långt ifrån. 21 år gammal debuterade jag för BK Tunnan! Stort är ordet.
Ni vet gubbarna som en gång om året spelar en sommarmatch, BK Tunnan. Bröderna Amandusson, "Madda", Lycke, "Lill-Henke", Ulf Syversen, "Matai", Görling, "Fimpen", Maisa och så 21-åringarna Jimmie Larsson 880121 och Joel Hansson 880122.
De behövde lite rutin, eller nej jag skojade bara. De behövde lite snabbhet, så jag fick snällt snöra på mig skorna, vågade inget annat. Tanken var att jag skulle leka chaufför för Lycke, men när jag kom bort till Kungshamn behövde de folk och jag fick låna lite fotbollsprylar och ställa upp.
Jag fick hoppa in med 20 minuter kvar och känslan var helt otrolig att få spela med ett gäng ikoner inom lokalfotbollen. BK Tunnan raderade ut Sotenäs, Kungshamns farmarlag, med 6-3.
Visst var det roligt att man fick chansen och spela, men det bästa var festen efteråt. Det blev historier high and low och kanske en, max två var rumsrena. Man fick intrycket att det var "bättre förr" och jag tror inte att gubbarna missade att berätta om något träningsläger sedan 1963. När klockan slog 01.00 gick bilen hem mot Lysekil.
På tal om annat. När jag var liten hade jag min karriärstege helt klar för mig och detta är faktiskt helt sant, jag hade nästan glömt bort den. Så här skulle resan till landslaget se ut:
SAIS - LFF - IFK Göteborg - Liverpool, där jag skulle spela med Michael Owen på topp.
Säg så här. Än så länge är jag på rätt väg, och om inte Owen valt att skriva på för Manchester United (!) så hade drömmen kunnat bli verklighet...
I lördags avklarades en annan debut. Jag fick förtroendet i Bacardi Cup i laget "Vi e inte bra, men vi e ett jävla gött gäng". Räkan lämnade ett sent återbud och bara ett par dagar innan fick jag beskedet att jag skulle vara målvakt. De korta förberedelserna blev ödesdigra för mig, Skarven hade lovat målvaktsträning och bra vantar, men det blev inget av något.
Första matchen mot FC Lysekil blev en "David Stenman debut". Den första halvleken stod min kollega Kristian Johansson och vi låg under med 1-0, han kunde inget göra på målet. Efter paus kom jag in och när Jocke Larsson blåste av matchen stod det 5-0 till FC Lysekil.
2-0: Jag rusar ut till krysset av straffområdet i tron om att vara överlägset först på bollen. Tyvärr var anfallaren två meter före, rundade mig, och lade in bollen i öppet mål.
3-0: Skott rätt på som jag inte orkade hålla. Den borde jag tagit.
4-0: Friläge, inte mycket att säga om. Det målet var iaf ingen tabbe.
5-0: Ett löst skott som gick mellan mina stackars fingrar. Mardrömsdebuten var ett faktum.
I de andra matcherna spelade jag upp mig något, men jag har på känn att jag inte är aktuell nästa år som målvakt i "Vi e inte bra, men vi e ett jävla gött gäng".
Men vilken rolig och bra arrangerad turneringen av "Elvis" och banketten med tacosbuffé efteråt var världsklass.
På tal om annat...
... I måndags såg jag Moneybrother på Slussen och i torsdag på Havsbadet. Låtarna var bäst på Havsbadet, men totalt sett bar Slussen betydligt bättre.
MB på Slussen.
Så kan en bild se ut när man gäspar och precis ska se på Pengabrorsan.
... i veckan ska jag vara kattvakt för Lycke som åker på husvagnssemester. Han börjar bli gammal nu.
... och i onsdags löpte Lycke, Wille och jag några varv runt Gullmarsvallen. I första kurvan får vi syn på en hare som följer oss i tre varv. Det var så uttrycket "hare" inom löpning kom till?
... min söndag har i stort sett bara bestått av sömn. Det vettiga jag har fått gjort är att se Liverpool - Singapore, en träningsmatch som LFC vann med 5-0.
... i fredags var jag, Wille och Wickins vakter på Takida. Vid 17.00 började insläppet och till att börja med tog jag och Wille hand om sysslorna. Efter en kvart bytte Wille med Wickins som fick fullt upp direkt när en tatuerad man tillsammans med sitt barn bara gick förbi entrén utan att betala.
- Stopp där, du måste betala om du ska in, sa konstapel Wickins bestämt.
- Oj förlåt, tyvärr har vi inte fått våra namnbrickor ännu, men bara så du vet är det jag som sjunger i Takida.
... och han var den första som Wickins stoppade. En rolig start.
... jag brukar inte vara snål eller gnälla över för höga priser. Men att betala 350 kronor för en konsert med Takida är åt helvete för mycket i mitt tycke. Om du inte hade förköp kostade biljetterna 450 kronor vid entrén. Sjukt.
... Källén och jag planerar en Liverpoolträff på Old House till premiären mot Spurs, den 16 augusti. Vore magiskt skoj att samla ihop alla Lysekilare och folk runt omkring med ett hjärta som dunkar för Liverpool.
... imorgon börjar träningarna igen. Nu gäller det att knyta näven i höst och vara starka tillsammans.
Dagens låt: Prince - Purple Rain
Tills vi höres, ha det bäst! Vi ses när vi ses!
Hajhajhaj!
Kolla här ifall Joel har mobilbloggat: http://joelano.blogspot.com/
"... och i onsdags löpte Lycke, Wille och jag några varv runt Gullmarsvallen. I första kurvan får vi syn på en hare som följer oss i tre varv. Det var så uttrycket "hare" inom löpning kom till?"
Det uttrycket måste väl ha funnits innan i onsdags;)?