Detta skulle bli kvällen när ett disk-berget skulle bestigas och när alla kläder skulle tas upp från golvet och hängas in i garderoben. Istället blev det aftonen när jag löpte milen för första gången i mitt liv och som ”tack” sprack min mobilskärm när jag tappade den rätt ner i gruset på Fjällas elljusspår.

 

Innan pajade mobilskärm-snack och prat om vidskeplighet tänkte jag redovisa en helt annan grej.

 

Jag gillar verkligen att komma på ”Lika som bär” och gör det väldigt många gånger på en vecka. Nu har jag fått smaka på min egen medicin. Idag fick jag nämligen ett mail från min arbetskollega på LP, Ahlbin.

 

"Hej Joel! Har upptäckt att du har en dubbelgångare, Colin Firth, såg honom i Love Actually i går på TV3 och tänkte: Va, spelar Joel Hansson mot självaste Hugh Grant och Emma Thompson...”

Joel Hansson?




Colin Firth?

Saken är den att jag hört talats om denna liknelse tidigare. Första gången var i Bulgarien 2007 och så var det en annan gång. Tycker själv att vi inte är jättelika, men självklart har jag och Colin Firth vissa drag förutom att vi båda är stjärnor. Nå Hasse, har Ahlbin aka Federer rätt?

 

Jag är verkligen helt tom. Både efter träningen och efter att min mobilskärm har gått i spillror, min viktigaste ägodel efter min batong. Visserligen är det ett under att den inte gått sönder tidigare eftersom jag tappar den minst ett par gånger i veckan.

Men det är alltid förbannat surt när det sker och precis som vanligt vet jag varför saker och ting händer.

 

Nu ska jag förklara, det ligger till så här: Jag har ALLTID min mobil i vänster byxficka, av vissa skäl som inte går att förklara. Idag hade jag den i höger ficka av den anledningen att jag hade på mig ett par nya jeans som jag inte ville skulle få ett mobilmärke vid vänster byxficka som alla mina andra jeans fått efter ett tag. Därför tänkte jag att jag får variera mig och ha den i höger och trotsa all min vidskeplighet.

 

Det gick ju jävligt bra och jag ska aldrig någonsin gå emot skrock igen.

 

Om jag då ska förklara varför den gick sönder så berodde det på att jag la den i min vindjacka när jag var ute och sprang i Fjälla. Jag kollade typ 17 gånger innan om kedjan var stängd och jajjemän det var den. Ändå hade den åkt ner och resultatet blev en mobilskärm åt helvete.

 

Löprundan då? Som vanligt blev det milen, nejdå, det var faktiskt första gången i hela mitt liv som jag sprang så långt. För en gångs skull gick det inte fort utan Bengan och jag höll ett väldigt lugnt tempo. 55 minuter senare var vi i mål.

 

På tal om annat…

 

… det var inga större skrällar i pingisen, host.

… jag saknade Skarvens lekar på förfesten, men samtidigt var det kul att han tog sig till själva Årsfesten. Starkt!

… Bara timmar innan pingisturneringen blir Skarven vråldissad av Källén i LFF:s gästbok. Kom han själv? Ja, fast vid 17.00. Man ska inte kasta glas i stenhus Henke…

… imorgon ska jag checka hockey, ska bli kul.

Dagens låt: Lars Winnerbäck - Köpenhamn och överallt







Eddie Windahl. Min dubbelkollega och hela turneringens snyggaste spelare. Den outfiten var inte att leka med. Syns dock dåligt på denna bilden, men ni kan se bättre om ni kollar in klippet här under...