Det är bra att ha en kamera inbyggd i mobilen ibland. Bilderna blir inte av bästa kvalité, men huvudsaken är att man fångar ögonblicken och att man med hjälp av fotot kan berätta historierna ännu en gång för sina barnbarn.

 

Men jag har ju inga barnbarn, så jag får beskriva dem för er läsare istället. Det får helt enkelt bli ett mobil-kort-race med sensommaren som adress. Vi kör igång så får vi se om vi se om slutdestinationen blir i Fjällbacka eller på strandpromenaden i Lysekil.


En onsdagskväll blev det spontangolf i Brastad. Att jag skulle slå Räkan och Fylking ingick i planerna, men att det skulle bli stryk av Wille med ett slag svider fortfarande. Eddie kan ha varit världens bästa Caddie.


Räkan satte ribban direkt. Första slaget hamnade på green. Synd att han var lite för ojämn.


Det här var en vanlig syn.


Kompisarna klagar på min bowlingstil, de hatar också min golfhållning. Är man "left" i bandy klart man ska spela likadant i golf. Inget snack.


Så här nära var Hartvig att sänka en fem-meters-putt när vi veckan efter åkte till Fjällbacka och lirade.


En väldigt dålig bild, så jag får helt enkelt förklara. Den blå grejen är det rör som jag haft i örat sedan jag var typ 6 år och som ploppade ut i augusti. Najs!



Vissa på jobbet har på sig hörlurar ibland. Vissa är snyggare än andra. Själv är jag bara 21 år och det krävs många år på redaktionen innan mina öron får den förmånen.



Inga kommentarer.



Självklart ska min favoritmacka få vara med. Jag kom på den när jag var liten och har ätit den i perioder sedan dess. Bröd. Skivade köttbullar, ketchup, ost och in i mikron så har du en Joel-speciale! Det ska sägas att Tobbe Carlsson älskar den, på riktigt.



Lillsyrran fyllde ett halvår i lördags. Graaaaaaatttis!



Wille är rolig ibland. Vi brukar ha för ovana att kalla varandra våra mammors namn. Här är ett exempel och det ska sägas att jag körde över alla i den andra serien och vann totalt. Eller inte.



Min dator på jobbet är fortfarande hur seg som helst. Men det går framåt, förra veckan fick jag en brand-new plattskärm. Den är riktigt bra och framförallt är bakgrunden helt magisk. Joel tillsammans med sin idol Sebastian Larsson x3! Mannen bakom min skrivbordsbild är ingen mindre än... den adlige Hans Larson.



Förra onsdagen hjälpte stora delar av laget till med några räcken vid strandpromenaden. Moberg är en händig kar.



Liksom Källén.



Boban stod för det stora jobbet. Han arbetar ju med skruvar och mejslar dagligen.



Här försöker alla var seriösa och utföra ett bra arbete, men det finns alltid finnas sådana som Fylking och. Jag vem fasen är det egentligen? Den som listar ut vem det är lovar jag ersättning.
Ledtråd: Han är snyggare när huvudet är övertäkt med en luva...



Med de bilderna tackar jag för idag, men jag vill bara utföra ett tack innan vi tar farväl för idag.

Källén, Bacon, Erlandsson, Väggen, Patrik, Friberg och inte minst Leeds:aren Räkan. Tack för en trevlig kväll på Old House i tisdags när det bjöds på högklassig fotboll av Liverpools reserver på Elland Road.

Ha det gött! Vi ses när vi ses!

Haaaaaaaaaaaaaaaaj!