Under varje dag innan jag åker är det tänkt att jag ska presentera en gästbloggare.

Först ut är en människa som är min handledare på jobbet, pappa och assisterande tränare – i samma person.
Mina damer, ni vet vem han är, trots att ni kanske inte känner igen honom med kläderna på.
Självklart pratar jag om Christian Lycke.

 

För ungefär fyra år sedan stod det i Lysekilsposten: ”En veteran och en ung spelare till LFF”.

 

Rubriken handlade om mig och Lycke och sedan dess har vi känt varandra. Nu är vi arbetskamrater, sitter i samma rum och varje dag tjatar jag hål i huvudet på honom.

Vi verkar vara överens för en stund.

Jag vet inte om det är ömsesidigt, det låter jag vara osagt, men jag tycker iaf om ”Löcke” och jag måste väl erkänna att jag blivit som en liten kopia av honom förutom på ett par punkter…

 

Visst vi är inte alltid överens, vi har våra fajter, dumförklarar varandra ungefär var tionde minut, men vi har en skön nivå som för det mesta är med glimten i ögat.

 

Nej, på tisdag lyfter mitt plan och jag lämnar därmed över denna bloggen i förtroende till Christian… Lycke till!

 

Men först måste jag ha ett litet försprång, för jag misstänker att han kommer dra en och annan historia om mig som inte alltid är så snäll…

Löcke på Knatteredaktionen.
 

· Både Lycke och jag heter Ulf i andranamn.

 

· Han fyller 42 (!) den förste april, han är alltså ett stort skämt.

 

· Det är ALLTID jag som vinner de ”viktiga” diskussionerna på jobbet.

 

· Lycke är lite förtjust i min lillasyster och faktiskt är det åt båda håll. Håll koll!

 

· Christian har en rosa mobil som hostar till med jämna mellanrum när han får meddelanden av Telenor.

 

· Jag hoppas han berättar den historien för er när han tog de så kallade ”småvägarna” hem från Kungshamn en tidig morgon.

 

Nu är det upp till dig Christian. Under tre veckor slipper du alla mina frågor, funderingar och intelligenta påståenden. Hoppas du får det skönt under din ”semester” när jag är borta från både jobb och träningar.

 

Gillar dig med.

 

//Joel