Ibland älskar jag fotboll mer än vanligt
Chelski and Torres who?
The Blues – The Reds, 0-1.
Liverpool vann inte bara kampen på Stamford Bridges läktare överlägset, vi segrade även på planen.
Klockan tickade mot avspark. Jag såg alla inför-intervjuer, allt snack om Torres som tillsammans med Drogba och Anelka skulle bilda världens bästa anfallstriangel. Jag kokade verkligen, jag var så jävla peppad inför Chelsea – Liverpool.
Den gamla äckliga Champions League-slutspel-nervositeten gjorde sig påmind. Ett 3-5-1-1-Liverpool mötte ett Chelski som på pappret såg oslagbara ut.
Bollen hittade Meireles som i sin tur fixade lädret i mål. 0-1, med ungefär 20 minuter kvar. Mina naglar tog stryk, min röst, mina nerver, de sista minuter gick lika långsamt som i kyrkan. Fotboll är inte kul när det blir en sådan nervositet och spänning.
Men det hela gick vägen.
Fuck off Chelsa! Fuck off Chelsa! Fuck off Chelsa!
På tal om annat...
… så var det väl ingen större skräll att David Karlsson och Joel Hansson vann ”turneringens prestation” under SAIS Mix Cup 2011.
… har jag idag varit hos mamma, Isabel och Anders och haft roliga timmen. Solsidan och Time Out. Holy Sunday.
... det var ett mirakel att Dortmund – Schalke lirade 0-0 i Ruhr-derbyt. Vem köper världens bästa målvakt i sommar, Manuel Neuer?
… såg Newcastles upphämtning. 4-4 med bud på segermål, damn!
… så möter vi Gunnilse i Svenska cupen i mitten av mars. Om vi vinner där väntar ett visst lag från Göteborg som kallar sig för Örgrytes IS. Det hade varit något det…
// Joel