Idag har skrivit om handboll.
Idag har jag kollat live på handboll.
Idag har jag Tv-tittat på handboll.

 

Ni kanske börjar märka av ett mönster. Torsdagen den 13 januari har handlat mycket om sporten som är förbaskat rolig att titta på och som jag en gång i tiden själv har utövat i Lysekils HK.

 

Fotboll har alltid varit nummer ett för mig, always. Men när jag gick på mellanstadiet spelade jag även handboll i LHK trots att jag bodde i Brastad. Två gånger i veckan åkte Joel, Wille och Jönsson till Gamla Idrottshallen för att träna handboll.

Och det ska sägas direkt, jag var inget vidare på handboll. Tack vare min muskulösa kropp placerade vår tränare Ola Almgren mig på linjen och den där förbaskade strecken har jag ett speciellt minne av…

 

Vi var nere i Halmstad och lirade Drott Cup och eftersom jag var åksjuk som liten fick jag sitta längst fram i bussen. Turneringen gick jättebra och vi gick till final där vi visserligen förlorade mot Höfers. Jag kan säga att mycket berodde på mig, jag trampade nämligen över linjen 5-6 gånger i finalen. Jag minns faktiskt att ICA-Roger Hansson och Lars ”Lisa” Wilhelmsson gapade från läktaren och påpekade mina fel. Men det är bara sånt man skrattar över idag.

 

Träningen efter ropade tränare Ola Almgren på två killar.

– Joel Hansson och Martin Lindberg, ni kommer med mig.

 

Lagets två linjespelare följde snällt order och på ena målet i Gamla Idrottshallen stod vi ensamma tillsammans med Ola som ur en korg full med bollar matade boll på boll till oss på linjen.

– Grabbar, ni måste lära er att titta ner på linjen innan ni hoppar in i straffområdet, förklarade Ola.

Efter det gjorde jag knappt något övertramp, men tyvärr var det mycket annat som LHK:s nummer 4 fortfarande inte kunde och när fotbollen tog mer och mer tid valde jag att sluta i handboll efter en kort karriär i Lysekils HK.

 

Samma förening, LHK, fyller just idag 70 år. För att spetsa till det lite hade klubben flyttat herrlagsmatchen till idag och avkast ägde rum 19.41 eftersom föreningen bildades 1941 på Björsells i Lysekil.

 

Uppskattningsvis 500 personer hade idag tagit sig till Kronbergshallen och jag blir uppriktigt så förbannat jäkla glad när ideella personer lägger ner timmar, ja kanske till och med dygn, för att ordna ett handbollskalas som alla i Lysekil kommer att bära med sig under långt tid fram över. Riktigt snyggt ordnat LHK som dessutom vann matchen mot Lidköping med två bollar.

Marcus Johansson och hans LHK vann till slut över Lidköping med två baljor inför storpublik i Kronbergshallen. Foto: Lennart Hård 

Slut på handboll? Nej, eller så får du hoppa över nästa stycke. Idag drog även handbolls-VM i Sverige igång och vårt blågula landslag slog Chile i premiären med ”bara” tio bollar. Hur som helst ska det bli riktigt skoj att följa VM och visst drömmer man om spännande matcher som såg när man växte upp.

 

Annars har försäsongen dragit igång och den har medfört det där otäcka som brukar kallas för träningsvärk. Därför tog jag idag tillfället i akt och gick på massage hos Lysekils Hälsa & Spa. Jag använde presentkortet som jag fått av grabbarna i LFF, tusen tack gays, kom mycket väl till användning.

 

Det var inte skönt.

Det var inte grymt gött.

Det var helt horribelt, fantastiskt, magiskt, bra och skönt.

 

En timme gick hur fort som helst och nu känner jag mig som en ny människa.

 

Och på tal om människor. Imorgon ska Alikan ha ett litet födelsedagskalas/avskedsfest på Sjökanten och jag är bjuden. Nästa vecka sticker hon nämligen ut och reser i Asien och därför har hon ordnat lite festligheter.

 

Hon bjuder nämligen på After Work, ja hon är bra snäll den tjejen, och det ska bli riktigt skoj. Att jag, Wille och Tobbe kommer ge henne den bästa presenten är en annan femma…

På tal om annat...

… det andra avsnittet med Pacific väntar runt hörnet.

 

… så måste jag ta ner ljusstaken innan mamma kommer hit och gör det i februari.

 

… det går bra för Liverpool nu.

 

… borde jag städa i min lägenhet.

 

… ska vi lira SM-kval i Göteborg på lördag.

// Joel