Det är inte bara i Nordafrika och Egypten som det ser ut att hända revolutionerande saker.
Även på hemmaplan finns det saker att rapportera om.

Vi börjar med något som jag aldrig trodde skulle hända…

I got my first real six-string
Bought it at the five-and-dime
Played 'til my fingers bled
It was summer of '69

Så startar en av mina absoluta favoritlåtar: Bryan Adams – Summer of 69. En sång som jag har älskat sedan nappflaska åldern och kunnat texten utantill i tio år. Jag har dessutom sett Bryan Adams live i Scandinavium med familjen Wilhelmsson i början på 2000-talet. Bra grejer.

Om ni inte redan har förstått vad jag är ute efter, så får ni vara snälla att vänta på poängen, men sitt lugnt i båten, den kommer…

Ofta när man får svara på olika frågor dyker frågan ”vad skulle du vilja vara bra på” upp. Mitt svar har alltid varit detsamma – genom alla år. 

- Att kunna spela gitarr.

Det har alltid varit något som jag velat göra och att lyssna på akustisk gitarr är bland det härligaste jag vet.

Därför tog jag saken i egna händer, annars skulle jag ångra mig för resten av mitt liv.

I fredags ringde jag och anmälde mig till en gitarrkurs.

När? Start på onsdag.

Var? Lyse församlingshem.
Hur? Endast en lärare, jag och min syster Isabel.

Vi får se hur detta projekt går, men det ska bli kul att göra det tillsammans med syster yster och nej, jag har inga större förhoppningar, men jag är jäkligt glad för att jag har anmält mig.

Hulstfred The Summer of 2009. Skulle gissa på att jag säger till killen med gitarren "Öh hurra din färgglade luffare, det där instrumentet skulle jag också vilja spela".
 

Om jag kan spela min favoritlåt ”Summer of 69” fram över får tiden utvisa, men sannolikheten är inte särskilt stor.
But.
I give it a try.

// Joel